Så blir det lite astma reflektioner idag.. Fick min diagnos i höstas efter en kraftig förkyldning som tog en ful vändning. Så nu är det kortisoninhalering 2 ggr om dagen,vilket inte är något större problem egentligen.. Visst jag har missat att inhalera nån dag men annars funkar det.

 

Funderingen från läkaren var att det kanske var infektionstriggande astma (något min son hade som bebis) vilket skulle innebära att vinterhalvåret skulle vara värre och kanske inhaleringsfri sommar. Jag har upptäckt att kallt väder definitivt påverkar, precis som infektioner/förkylningar.

 

Men jag är fortfarande hyfsat ny på det här och eftersom jag inte reagerat på något annat, typ dofter, parfymer, blommor, hårspray osv, har jag inte tagit för vana att ha med mig den luftrörsvidgande medicinen. Ibland är den med men långt ifrån alltid. Tyvärr...

 

Jag fick tyvärr ett anfall under semestern. Vi var hemma och hälsade på hos en person som röker inomhus. Då jag tidigare sagt ifrån att jag inte tycker om detta, speciellt med tanke på barnen, har personen slutat röka inomhus när vi är där, men annars är det rökning inne. Det är upp till var och en om man vill röka och var man gör detta (om man väljer att göra det inne i sitt eget hus kan jag inte göra något åt det). Men tyvärr var det nog det som var anledningen till att min hosta blossade upp och det känns som att någon har en hand på luftröret och klämmer till... Ingen rolig upplevelse direkt! Att jag sedan hade glömt medicinen gjorde ju inte saken bättre, så det var bara att åka tillbaka huset där vi bodde och inhalera.

 

Det som var ännu tråkigare var att pesonen vi hälsade på inte hade någon sympati eller ansvarskänsla alls, fick bara höra att jag skulle ta med medicinen nästa gång. Visst jag kan ta medicinen men samtidigt är det inte kul att utsätta sig för något sådant, där man vet att man mår dåligt, och dessutom är det ju en hälsorisk för alla att vistas i ett rökfyllt hem (enligt mig i alla fall).

 

Att personen sedan ville förringa händelsen dagen där på och försöka få det till att jag nog hade fått hösnuva istället kändes skrattretande löjligt och respektlös. Men men alla är vi olika...

 

Sådär det var dagens medicinska reflektion...